Men även om både jag och Mys gillar denna kontinent, är det lite för

många praktiska hinder för att hänga med på just denna resa. Och

det är klart synd eftersom Gambia hade varit ett nytt resmål för oss.

..men Afrika ligger ju kvar på samma plats...

...och det kommer nya tillfällen..

..vi ses..

Tänk dig en vacker vårdag, Du är ledig ifrån jobbet.

Solen värmer och du åker över sundet och tar en bajer.

Jag längtar till våren.

..vi ses..

År 2008 semestrade jag och Mys i Afrika.

Vi passerade sex länder och åkte med en ombyggd lastbil.

Sällskapet bestod av 20-tal ungdomar ifrån hela världen.

Det vanligaste boendet var tält. Nätterna var kalla.

Resan tog fem veckor och började i Nairobi.

Kenya är ett land med ett mycket hårt och kriminellt klimat. Och sådana här städer var inte ovanliga.

Allt var byggt av bråte, blod ifrån slaktade djur

 forsade  längs diket , det stank.

Och människorna bar en skrämmande likgiltig blick.

Jag rekommenderar inte Kenya.

Men på vår första safari är det spännande.

..to be continued.. 

Detta är safari-land med vilda djur och masajer.

Det är strömlöst och tekniken funkar inte.

Vi bodde i tält på savannen med enbart masajer,

som skyddade oss mot de vilda djuren.

Serengeti och Ngorogoro hette nationalparkerna.

Och så här såg det ut när vi skulle laga mat.

..to be continued.. 

Zanzibar är en ö-grupp som tillhör Tanzania , men skiljer sig mycket ifrån fastlandet på grund av arabiska anor.

Stone Town, staden där araber har drivit handel

med slaveri och kryddor till afrika.

Men vi skulle ju till stranden och slappa.

..och klappa vovvar..

..to be continued..

Syftet med att passera Malawi på vår resa, är att vi vill besöka vårt fadderbarn, men vi är forfarande

med vår res-grupp någon dag till.

Det är långa sträckor mellan resmålen.

Här lämnar vi gruppen, för att vänta i fem timmar och för att åka 35 mil med lokalbuss.

Gissa vilka två som inte pratar swahili på bussen.

Vi kommer fram vid midnatt till ett öde hotell.

Givetvis var det ett mycket känslosamt möte, att få träffa vårt fadderbarn och hans familj i verkligheten. Det går inte att beskriva med ord,men jag hoppas att andra med fadderbarn oxå får uppleva den känslan någon gång.

 Tre dagar senare åker vi 10 mil söderut med taxi

och vi kom till den plats,

där vi skulle återförenas med res-gruppen

Här var det lugnt och skönt..gruppen hade inte anlänt.

..och vi njöt av solnedgången..

..to be continued..

Zambia är ett mycket fattigt land med 90% landsbygd.

Detta är en mycket vanlig syn i hela landet.

Men runt Livingstone och Victoria fallen är turismen koncenterad, här kan man uppleva allt om man har gott om pengar.

Men det hade inte vi. Vi såg Victoria fallen och softade.

Det är skrämmande att el-staketet bakom mig, inte ska stoppa de vilda djuren utan snarare de fattiga att komma in.

I Livingstone var det en man som sålde afro-art till turister.

Eftersom han förstod att jag inte ville handla, föreslog han ett byte med mina skitiga strumpor, med fyra hål i. Jag sa : Are you crazy, man. Men han menade allvar. Jag fick en liten suvenir för mina smutsiga och utgångna strumpor.

Vi hann även med en båt-tur på Zambesifloden

..to be continued.

I detta land var vi på flodsafari. Det innebär att vi med båt följer Chobefloden och ser de djur som lever vid och i floden. Flodhästar och krokodiler simmar omkring oss...

..elefanter, hjortdjur och apor

är några av dem vid flodkanten.

Färden fortsätter tills solen börjar försvinna i horisonten

..Visst är det vackert..

Dagen därpå var vi på en plats, där vi hade möjligheten att promenera i ett elefantrikt område.

Guiden sa : Om de anfaller, spring allt vad du kan mot solen. Den bländar dem.

Färden gick vidare mot Sydafrika

..to be continued